Jag har haft sammandragningar sedan nångång runt v25. Från början hade jag väldiga problem med dom eftersom dom kom fleraflera gånger inom en timme. Fick åka in på förlossningen för att stoppa dom. Detta har hänt flera gånger, men har bara åkt in för detta tre gånger. Fått Bricanyl för att stoppa värkarna och aldrig mer. Hatar bricanyl.
I vilket fall så är sd väldigt jobbigt. Helst då dom blir så intensiva att man knappt kan andas. Nu på slutet (dom började typ för 3 veckor sedan) så har dom kommit med en sorts mensvärk. Vissa måste jag andas igenom för dom är så intensiva. Blev less tillslut och åkte in till sollefteå som sagt. Dom klingade såklart av på ctgn men dom såg på att dom som kom var intensiva. Dom kollade om jag var öppen vilket jag inte var. Väldigt konstigt.
Igår fick jag så ont mellan benen att jag knappt kan gå. Samma sak idag. Måste ta alvedon för att kunna ta mig till toaletten. Jag känner huvudet mellan benen (creepy).
Jag har ont i ryggen och svanken och det har jag haft också i några veckor. Jag har stått ut. Jag har hållt ut. Jag är ingen som klagar men NU orkar jag inget mer.
Jag ringde barnmorskan nu och fick prata med världens stolpskott som INTE HELLER vill lyssna på mig. Jag grät i telefonen men inte fan brydde hon sig. Jag bad om att få komma in för att jag vill att dom ska kolla om det händer nåt där nere och kanske få göra en hinnsvepning. Hon säger att det är nåt dom inte gör utan det är en läkares beslut, fine. Frågade hur jag fick tag i denna magiska läkare och hon säger att det går inte. Nehe.
Jag blev så förbannad av att hon var så nonchalant att jag rabblade upp heeeela min historia. Höjde rösten och sa att den ENDA som lyssnat på mig är en läkare i sollefteå och hon trodde på mig. INGEN här i övik tror på mig.
Hon säger: Men vi säg att ditt datum är den 8e, då har du bara gått över 4 dagar idag. Det är inget ovanligt eftersom man kan gå över 2 veckor.
Jag: Klart det INTE är omöjligt? Men jag är så rädd att gå över 2 veckor efter den 19juli. För DET kommer inte vara normalt, men enligt er så kommer det att vara normalt. Jag är livrädd för att något ska hända bebisen och att jag ska föda ett stort barn!
Hon: Jag har varit med i denna bransch länge och detta är väldigt vanligt. Jag håller tummarna för dig :)
Jag: men jag har ONT!! jag orkar inte mer! Jag kan inte sova på nätterna!
Hon: Då får du vila på dagen helt enkelt :):):):):)
Jag: Men vad ska jag göra om jag går över 2 veckor efter 19juli då om ingen vill lyssna på mig?
Hon: Det tar vi då.
Alltså shut the fuck up! det är inte det här jag vill höra. Jag vill inte höra hennes nonchalanta peppande!!! jag vill att hon ska hjälpa mig. Jag börjar få panik.
Jag ska till min barnmorska den 16e. Om jag inte fått barn innan dess så kommer jag med störst sannolikhet storböla hos henne. Det finns dom som får igångsättning veckor innan beräknad födsel för att dom är rädd som jag. Dom får det. Jag får inte ens en liten jävla koll eller hinnsvepning!! jävla skit kommun. Blir så otroligt arg och ledsen!
Jag har ontontont och är så jävla less på dessa sammandragningar som inte vill göra ett SKIT! ingenting händer.................. :'(
Vad ledsen jag blir för din skull.
SvaraRaderaDin smärta som du har låter som det var för mig då det verkligen var dags och jag var 4cm öppen.
Mina kom så intensivt att jag trodde att huvudet skulle komma ut, jag var spänd och grät och de tog in mig direkt (blev hämtad med brits för den delen för jag kunde knappt gå).
Det du är med om, och all oro samt stress är inte bra för varken dig eller din bebis. Vid varje värk/sammandragning så "håller" bebisen andan.. Hugo fick takykardi under min förlossning då mina värkar kom så tätt.
Jag förstår inte varför de inte låter dig komma in. Om hon varit i branschen så länge så borde hon veta att INGEN graviditet är den andra lik.
Du kan kontakta en läkare på SMVC där eller en på gyn. Hör med de på växeln så kopplar de dig rätt =)
Hoppas att det snart är över för dig!
Kram!