Har börjat klocka värkarna för jag är så sjukt less nu. Har haft sammandragningar/förvärkar jag vet inte huuuuuuuuur länge. Och om jag åker in och dom säger att inte ens tappen är påverkad så vette fan vad jag gör. Då får dom sätta igång mig helt enkelt. För jag orkar inte mer. Får knappt ihop 2-3 timmar sömn per natt.
Det var länge sedan panikångesten var och hälsade på. Men inatt var den här, och jag har inte saknat den om man säger som så. Det känns som att man ska dö.. på riktigt.
Förhoppningsvis så ligger min lilla prinsessa i spjälsängen bakom mig
alldeles snart. Jag vill att hon ska komma nu.
Jag behöver dig mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar